Absolutavkastning

En absolutavkastande fond har som mål att generera avkastning i alla marknadsklimat. Med andra ord avser fonden generera positiv avkastning oavsett utvecklingen på resten av marknaden.

Alfa

Alfa innebär en fonds överavkastning i relation till marknadsutvecklingen - det vill säga hur mycket mer en fond har avkastat jämfört med sitt jämförelseindex. Positiv alfa innebär att fonden presterar bättre än marknaden under perioden, medan ett alfavärde på 0 innebär att fonden presterat i linje med marknaden (vilket är målet för indexfonder).

Aktiefond

En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. En aktiefond har ofta högre risk än andra fondtyper, men risken sprids automatiskt då fonden placerar i minst 16 olika aktier, oftast fler än så.

Aktiv förvaltning

En aktivt förvaltad fond innebär att fondförvaltaren löpande analyserar och väljer ut de värdepapper som förväntas ge den bästa möjliga avkastningen för fonden. Hur pass aktivt en fond förvaltas kan mätas genom nyckeltalen aktiv andel och aktiv risk.

Aktiv andel

Aktiv andel reflekterar hur mycket fondens innehav och fördelning avviker från dess jämförelseindex. En aktiv andel på 100 procent innebär att inget av fondens innehav återfinns i index, medan ett värde på 0 indikerar att fonden och dess index har exakt samma innehav och fördelning.

Aktiv risk (Tracking error)

Aktiv risk visar hur mycket fondens avkastning varierar i förhållande till sitt jämförelseindex. Den aktiva risken beräknas som standardavvikelsen hos fondens avkastning jämfört med motsvarande mått för dess jämförelseindexet. Ju lägre aktiv risk i en fond, desto mindre är fondens avvikelser i avkastning gentemot jämförelseindex, och tvärtom.

Andelsklass

Ett fondbolag kan välja att erbjuda en fond i flera olika andelsklasser. Olika andelsklasser kan exempelvis rikta sig mot olika typer av kunder, innebära olika avgiftsstrukturer, handlas i olika valutor och/eller hantera utdelningar på olika sätt.

Artikel 8-fond

Artikel 8 eller “ljusgrön fond” är en kategori för hållbara fonder enligt EU-regelverket SFDR. Detta innebär att fonden främjar miljömässiga och sociala aspekter i fondförvaltningen, det vill säga tar hänsyn till hållbarhetsfrågor i sina investeringsbeslut. Även fonder som exkluderar investeringar som inte går hand i hand med de hållbara målen räknas som ljusgröna fonder. För att en fond ska få räknas som en Artikel 8-fond måste den även rapportera hur de miljörelaterade eller sociala egenskaperna uppnås.

Artikel 9-fond

Klassificeringen Artikel 9 är den högsta hållbarhetskategorin för fonder enligt SFDR. Artikel 9-fonder, även kallade “mörkgröna fonder”, har hållbara investeringar mål och där förvaltningen ska uppnå definierade miljö- eller sociala mål. Samtidigt får investeringarna inte orsaka betydande skada för andra hållbarhetsmål, samt att de bolag som fonden investerar i följer praxis för god styrning.

Avkastning

Avkastningen i en fond är själva värdeökningen på en placering. En fonds avkastning styrs av utvecklingen i de underliggande värdepapper som fonden investerar i, och visas alltid efter att avgifter är bortdragna.

Beta

Beta är ett mått på fondens marknadsrisk, det vill säga hur mycket fondens utveckling följer marknadens utveckling. En fond med betavärde på 1 utvecklas i linje med marknaden, medan ett betavärde på 0 innebär att fondens utveckling inte alls är påverkad av marknadsutvecklingen.

Blandfond

En blandfond är en fond som investerar både i aktier och räntebärande värdepapper. Syftet är att ytterligare sprida riskerna mellan olika tillgångsslag, där aktier i regel innebär högre risk, och räntebärande placeringar innebär relativt lägre risk. Fördelningen av aktier och räntebärande värdepapper i fonden styrs av fondbestämmelserna och skiljer sig därför från fond till fond.

Diversifiering

Diversifiering innebär att sprida sina investeringar över flera olika värdepapper för att minska risken i sin sparportfölj. Genom att exempelvis placera i olika tillgångsslag, men även olika regioner, branscher och teman, ökar chansen för att ett eller fler tillgångsslag genererar avkastning..

ESG

ESG står för Environmental (miljö), Social (socialt ansvar) and Governance (bolagsstyrning), och är ett begrepp för att kategorisera hållbara investeringar inom fondförvaltning. Genom att analysera en fond utifrån olika ESG-parametrar kan investerare bedöma en fonds hållbarhetsarbete.

Exponering

Exponering är ett begrepp som refererar till vilka regioner, branscher och/eller tillgångsslag (exempelvis aktier, räntor och råvaror) som ett värdepappers utveckling styrs utav. En aktiefond med exponering mot USA kommer exempelvis påverkas av den generella utvecklingen på amerikanska marknaden.

Finansinspektionen

Finansinspektionen är en statlig myndighet som utövar tillsyn över finansiella institut, exempelvis banker, värdepappersbolag och fondbolag, för att säkerställa att de efterföljer de lagar och regler som gäller för aktörer verksamma på de finansiella marknaderna.

Fond-i-fond

Fond-i-fond är en fond som i huvudsak placerar fondens tillgångar i andra fonder, istället för att placera direkt i exempelvis aktier och/eller räntebärande instrument.

Fondandel

Att spara i en fond innebär att man köper en andel av en större portfölj med olika tillgångar, vilket kallas fondandel. Tillsammans med de andra som investerare i fonden blir man då andelsägare i fonden. Fondandelarnas värde bestäms av utvecklingen av de värdepapper som fonden investerar i.

Fondbolag

Ett fondbolag är ett svenskt aktiebolag som förvaltar en eller flera fonder under tillsyn av Finansinspektionen.

Fondfaktablad (KIID)

Alla fonder ha ett fondfaktablad, eller på engelska KIID, Key Investor Information Document. Detta är ett standardiserat dokument som innehåller den viktigaste informationen som spararen behöver känna till. Faktabladen ska se lika ut i hela EU för att säkerställa att investerare enkelt kan jämföra fonder.

Fondförmögenhet

Fondförmögenhet är värdet på alla fondens tillgångar.

Fondförvaltare

En fondförvaltare köper och säljer, det vill säga förvaltar värdepapper åt en fond, samt justerar placeringsinriktning och risk i en fond.

Förvaltningsavgift

De allra flesta fonder tar ut en förvaltningsavgift som bland annat ska täcka fondbolagets kostnader för förvaltning och administration av fonden. Förvaltningsavgiften uttrycks i procent per år.

Genomsnittligt anskaffningsvärde, GAV

GAV, genomsnittligt anskaffningsvärde, är snittpriset du betalat för ditt innehav i en specifik fond och används i beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i samband med försäljning och deklaration som sker utanför ett ISK-konto.

Handelscykel

En fonds handelscykel indikerar det antal dagar som det tar att slutföra en köp- eller säljorder. Tiden varierar mellan olika fonder och fondbolag påverkas även av vilka marknader de underliggande tillgångarna handlas på.

Handelsdag

Handelsdag är de dagar då de finansiella marknaderna är öppna för handel, vilket är en förutsättning för att fonden ska kunna värdera sina tillgångar och sätta en korrekt kurs på fondens andelar. Handelsdagar är helgfria vardagar, och kan variera mellan olika marknader.

Index (jämförelseindex)

Ett jämförelseindex väger samman flera olika värden för att spegla den generella utvecklingen på en jämförbar marknad, och används som ett standardiserat verktyg för att objektivt kunna bedöma fonders utveckling i förhållande till en viss tidpunkt.

Indexfond

Indexfonder är fonder som följer ett visst index i sina placeringar. Indexfonder kallas ofta för passivt förvaltade fonder eftersom fonden inte tar aktiva investeringsbeslut som avviker från det aktuella indexet med syfte att skapa överavkastning.

Inflation

Inflation betyder en höjning av prisnivån, vilket leder till minskning av den allmänna köpkraften i samhället.

Investeringssparkonto (ISK)

Ett investeringssparkonto (ISK) är en kontotyp där du kan spara i fonder. Sparande på ett ISK är schablonbeskattat, vilket innebär att du inte behöver betala någon reavinstskatt på kapitalvinster eller utdelningar, och därmed kan byta och sälja fonder inom kontot utan att det utlöser skatteeffekter.

Kickback (fondprovision)

Vid köp av en fond betalar man i de allra flesta fall en fondförvaltningsavgift till fondbolaget som förvaltar fonden. En del av denna fondförvaltningsavgift betalas sedan ut som en kickback (fondprovision) till den distributör som sålt fonden, exempelvis banker eller nätbanker. Hos Fondo får du alltid tillbaka den kickback som betalas ut på fondförvaltningsavgiften.

Kort ränta

Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med en löptid upp till ett år, exempelvis statsskuldsväxlar.

Lång ränta

Långa räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med en löptid som överstiger ett år, exempelvis stats- eller företagsobligationer.

Morningstars fondbetyg

Morningstars fondbetyg är reflekterar den historiska utvecklingen för en fond de senaste tre, fem och tio åren. Alla fonder delas in i olika kategorier, och inom varje kategori jämförs varje fonds avkastning och risk med liknande fonder. Högsta betyg är 5 stjärnor och ges till de 10 procent bästa fonderna i varje kategori.

NAV-kurs

NAV-kurs (Net Asset Value), är priset för att köpa eller sälja fondandelar, och reflekterar därmed marknadsvärdet på fondens tillgångar. I de flesta fall värderas fondens innehav dagligen, i slutet av varje handelsdag, vilket innebär att handel alltid sker till okänd kurs. NAV-kursen uttrycks alltid efter avdrag av förvaltningsavgiften.

Nettoandelsklass

När en fond erbjuds som nettoandelsklass innebär det att fondförvaltningsavgiften inte innehåller någon kickback (fondprovision) till distributören som säljer fonden. Istället betalar du direkt den lägre avgift som endast avser fondbolagets förvaltning och administration av fonden. Hos Fondo hittar du nettoandelsklasser under benämningen “Boostad” i fondlistan.

Obligation

En obligation är ett räntebärande värdepapper som liknar ett lån och ges ut av exempelvis stater (statsobligationer) eller företag (företagsobligationer). Genom att investera i en obligation lånar du alltså ut pengar, och får i utbyte ränta som avkastning.

Passiv förvaltning

Passiv förvaltning innebär att förvaltaren har som mål att inte avvika från det index förvaltaren har valt att efterlikna. Fonder som är passivt förvaltade brukar kallas indexfonder.

Realränta

Realränta, även kallad real avkastning, är räntan som erhålls efter att man räknar bort inflation. Realränta beräknas därmed som nominell ränta minus inflation.

Relativ avkastning

En fonds avkastningsmål är ofta relativt, exempelvis att slå ett specifikt jämförelseindex. Detta innebär att en fond som avkastar 10% medan index avkastar 8% har en relativt bättre avkastning - men det innebär även att en fond som backat -5% har nått sitt mål om jämförelseindex backat -10% under samma period.

Resultatbaserade avgifter

Vissa fonder tillämpar resultatbaserade avgifter, vilket innebär att ytterligare avgifter kan tas ut om fondens resultat överpresterar i relation till exempelvis förutbestämda avkastningsmål under perioden.

Riskklass

Alla fonder placeras på en riskskala mellan 1 till 7, beroende på hur mycket fondens värde historiskt har varierat. Var på skalan fonden hamnar är alltså baserad på hur stora svängningar det varit i fondens värde - där större svängningar indikerar mer risk och resulterar i ett högre riskbetyg, medan lägre svängningar motsvarar lägre risk och lägre riskbetyg.

Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Riskjusterad avkastning, eller sharpekvot, är ett mått på hur mycket risk fonden har tagit i relation till den genererade avkastningen. Om två fonder har samma avkastning men olika sharpekvot, så har fonden med högre sharpekvot uppnått sin avkastning till mindre risk, medan fonden med lägre sharpekvot har tagit högre risk för att nå samma avkastning.

Räntefond

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper.

SFDR

SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) är ett EU-regelverk som syftar till att öka transparensen och redovisning kring hur hållbarhet beaktas inom fondförvaltning, och därmed underlätta omställningen mot hållbara investeringar. Fondbolag måste bland annat redovisa om och hur fonderna tar hänsyn till hållbarhetsrisker och/eller främjar hållbarhetsmål i sin förvaltning

Specialfond

Specialfonder är fonder som har tillstånd från Finansinspektionen att avvika från reglerna för värdepappersfonder. Detta kan ofta innebära ett friare placeringsmandat att investera fondens tillgångar i mer komplexa finansiella instrument, men även att kurssättning och därmed möjlighet att köpa och sälja fonden sker mer sällan (vanligtvis en gång i månaden).

Transaktionskostnad

Transaktionskostnader är kostnader som uppstår i relation till de transaktioner fondbolaget utför inom ramen för förvaltningen av fonden - exempelvis när aktier köps och säljs i fonden.

Totalrisk (Standardavvikelse)

Totalrisk, även kallad standardavvikelse, är ett riskmått som mäter hur mycket fondens värde i genomsnitt avvikit från dess medelvärde under en viss period. En högre standardavvikelse indikerar större svängningar i fondens värde och innebär därmed en högre risk.

UCITS

UCITS (Undertaking for Collective Investments In Transferable Securities), är det övergripande EU-regelverk som bland annat reglerar förvaltning av värdepappersfonder. Det gemensamma regelverket möjliggör att UCITS-fonder med tillstånd i ett EU-land får marknadsföras fritt i samtliga EU-länder.

Utdelning

En fond kan ge utdelning till andelsägarna.

Valutaväxling

Om en fond handlas i utländsk valuta innebär det att ordrar behöver valutaväxlas från svenska kronor till fondens valuta (vid köp), alternativt från utländsk valuta till svenska kronor (vid sälj).

Volatilitet

Volatiliteten är ett mått på hur avkastningen varierat över tiden, och räknas på årsbasis och anges ofta som standardavvikelse. En hög volatilitet innebär en högre risk, men innebär samtidigt ökad möjlighet till hög avkastning.

Årlig avgift

Årlig avgift är fondens totala kostnader och exkluderar endast transaktionskostnader och eventuella resultatbaserade avgifter. Årlig avgift skrivs i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten och används internationellt vid jämförelser av fonder.