Premiepensionssystemet infördes redan 1995. Systemet har byggt på en öppenhet för fondbolag att ansluta och en valfrihet för pensionssparare att välja fonder. Men nu utmanas systemet på allvar. I den senaste utredningen som lämnats över till regeringen föreslås att det nuvarande öppna fondtorget istället ska ersättas av ett upphandlat fondtorg vilket sannolikt kommer leda till att utbudet på fondtorget kommer att begränsas betydligt.
Premiepensionssystemet i siffror
Av den totala pensionsavgiften på 18.5 procent går 16 procent till inkomstpensionssystemet och 2.5 procent till premiepensionssystemet.
Inkomstpensionssystemet är ett så kallat fördelningssystem som bygger på att de avgifter som betalas in under året också används för utbetalningar samma år. Premiepensionssystemet däremot är ett så kallat fonderat system där pengarna sparas separat för varje enskild person.
"År 2000 fick spararna för första gången själva placera på ett öppet fondtorg. Fondtorget bestod av 450 fonder och var öppet för alla fonder som uppfyllde regelverkskrav."
Vid slutet av 2019 var det sammanlagda värdet av samtliga konton i systemet drygt 1 500 miljarder SEK. Totalt antal personer som omfattades uppgick till 7 742 000 personer, varav 6 082 000 personer var pensionssparare och 1 657 000 var pensionärer. Genomsnittligt värdeutveckling (nominellt) sen systemet grundades har varit 7.7%. Pensionsspararna hade sitt kapital placerat i totalt 482 fonder som förvaltades av 67 fondbolag.
Avgifterna inom systemet är kraftigt rabatterade (i genomsnitt 66% lägre avgifter) och sedan 2015 finns dessutom ett absolut tak för fondavgifter. En aktiefond får inte kosta mer än 0.89%, en generationsfond inte mer än 0.62% och för räntefonder ligger taket på 0.42%.
Fondtorget föds
De fem första åren (1995-2000) förvaltadas kapitalet av Riksgälden. År 2000 fick spararna för första gången själva placera på ett öppet fondtorg. Fondtorget bestod av 450 fonder och var öppet för alla fonder som uppfyllde regelverkskrav.
"En hel bransch håller andan och även tummarna att ett system som värnat om bredd och valfrihet och som överlevt över 25 år finns att känna igen även om 25 år."
För de sparare som inte ville välja fonder fanns ett statligt "ickevalsalternativ", Premiesparfonden, som förvaltades av Sjunde AP-fonden. Hade man en gång valt fonder på fondtorget kunde man inte vid ett senare tillfälle välja Premiesparfonden.
Inför det första fondvalet skedde en hel del marknadsföring, inte minst från dåvarande Premiepensionsmyndigheten men även från privata aktörer som ville att just deras fonder skulle väljas. Resultatet blev att 67 procent av pensionsspararna valde fonder på fondtorget i det första valet.
I december 2009 lades Premiepensionsmyndigheten ner och ansvaret flyttades till den nybildade Pensionsmyndigheten (PPM).
Pensionsmyndigheten fick i uppdrag att ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen. Uppdraget inkluderade att informera svenska pensionssparare om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek och hur stor pensionen kan antas bli samt tydliggöra vilka konsekvenser olika val får för pensionen.
Vintern 2016 uppmärksammades ett antal fondförvaltare som hade agerat felaktigt och i vissa fall även brottsligt på fondtorget. Det här ledde till avregistreringar från det i övrigt öppna fondtorget. Ett av de mest uppmärksammade fallen var den maltesiska fondförvaltaren Falcon Funds.
Det har också blivit tydligt att det finns en särskild problematik när en del av premiepensionskapitalet förvaltas av fondförvaltare som inte står under den svenska Finansinspektionens tillsyn.
Behålla ett (fungerande) system eller byta
Ett av systemets huvudsyften var att systemet skulle generera en högre avkastning vilket i genomsnitt har uppfyllts under perioden.
Ett annat huvudsyfte var att ge pensionssparare möjlighet att påverka den egna pensionen. Här menar statens utredning att en alltför stor valmiljö tillsammans med komplicerade finansiella produkter skapar svåra belutssituationer som inte är förenliga med spararnas intresse och förmåga.
Istället för att behålla nuvarande system föreslås ett nytt system utformat på ett sätt så att enbart sparare som vill och kan sätta samman egna fondportföljer på fondtorget gör det. Exakt hur detta ska fungera är fortfarande inte bestämt men att fondtorget över tid kommer gå från brett till smalt råder det ingen tvekan om.
Eftersom låga avgifter kommer vara en viktig del i den nya upphandlingen av fonder på fondtorget riskerar detta att drabba mindre aktörer och aktivt förvaltade fonder hårdare. Höga kostnader i samband med upphandling är en annan faktor som kan leda till att mindre fonder avstår från att ansöka vilket riskerar att påverka konkurrensen. Även om utredaren menar att små fonder inte ska diskrimineras så finns även en risk att stora fondaktörer i praktiken pressar priserna till den grad att de går med förlust på fondtorget för att slå ut konkurrensen och kompensera med högre avgifter inom andra områden.
En hel bransch håller andan och även tummarna att ett system som värnat om bredd och valfrihet och som överlevt över 25 år finns att känna igen även om 25 år.
