I maj 2011 publicerade Finansdepartementet ett förslag om en ny schablonbeskattad sparform vid namn investeringssparkonto (ISK). Syftet med ISK-kontot var att ge privatpersoner möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Lagförslaget föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012.
Hur sparande blev enklare med ISK
I Sverige har vi en lång historia av privat sparande i finansiella instrument. Trots detta är det många som gör fel när de ska deklarera sina affärer. Felen är ofta oavsiktliga och det är framför allt svårigheten att hålla koll på historiska anskaffningsvärden och beräkna ett genomsnittligt anskaffningsvärde som orsakar problem.
Det finns även risk för inlåsningseffekter där sparare inte vill realisera vinster eftersom det utlöser beskattning. Detta kan i sin tur leda till ett beteende där sparare istället för att se över sin risk och omfördela sitt sparande istället väljer att ligga kvar i vissa positioner. Inlåsningseffekten riskerar dessutom att leda till en sämre konkurrens på marknaden där sparare drar sig för att byta leverantör.
"Eftersom inlåsningseffekten försvinner med ett ISK ger det även kunder möjligheter att fritt flytta sitt sparande till den aktör som de upplever har det bästa erbjudandet."
Med införandet av ISK-konto skapar man en lösning där tillgångar som förvaras på kontot ska schablonbeskattas (mer om det snart) och kontoinnehavaren slipper därför redovisa varje kapitalvinst eller kapitalförlust i deklarationen. Eftersom inlåsningseffekten försvinner med ett ISK ger det även kunder möjligheter att fritt flytta sitt sparande till den aktör som de upplever har det bästa erbjudandet.
Är allt bara guld och gröna skogar med ISK?
När saker låter för bra för att vara sant så är det ju ofta tyvärr så. Även ISK har sina begränsningar. Bland annat så krävs det att du som vill öppna ett ISK-konto är en fysisk person skattskyldig i Sverige. Detta gör att varken företag eller personer bosatta utomlands kan nyttja fördelarna med ett ISK.
Även vissa delar som framför allt rör aktiesparandet har blivit krångligare med ett ISK. Det gäller till exempel deltagande i vissa nyemissioner och börsintroduktioner. Du som sparare måste då ha en vanlig depå eller ett vp-konto för att kunna delta. Först när aktierna handlas på marknaden kan de föras över till ett ISK. Även vid situationer där företag delar ut aktier i ett dotterbolag kan det uppstå problem. Innan noteringen är aktierna i dotterbolaget s.k. kontofrämmande tillgångar och får förvaras på ISK enbart under en begränsad tid.
Så fungerar schablonbeskattningen
Du som sparar på ett ISK-konto behöver inte hålla koll på något själv. Den slutliga schablonintäkten är redan förifylld i din deklaration och lämnas in av investeringsföretaget som hanterar ditt ISK (till exempel din bank eller Fondo).
Schablonintäkten räknas fram genom att det s.k. kapitalunderlaget multipliceras med en procentsats som gäller för aktuellt inkomstår. Kapitalunderlaget beräknas som summan av värdet på ISK-kontot vid ingången av varje nytt kvartal plus summan av alla insättningar delat med fyra. Procentsatsen för inkomståret 2019 är 1,51 procent. Om du själv vill göra en prognos för schablonintäkten på ditt ISK-konto så har Skatteverket tagit fram ett bra verktyg där du kan laborera med olika värden och få en förståelse för hur det fungerar (se nedan länk).
Snabbast växande sparformen
Trots att det inte finns någon officiell statistik kan investeringssparkontonas storlek ändå uppskattas via kontrolluppgifter som är inskickade till Skatteverket.
"Nettoinsättningarna i fonder under andra kvartalet 2020 uppgick till totalt 38 miljarder. Störst inflöden, 13 miljarder, kom via ISK."
Sedan införandet av ISK har såväl antalet ISK-innehavare som kapitalunderlaget stadigt ökat år från år. Vid utgången av 2017 var antalet unika personer som hade ISK närmare 2,2 miljoner, och kapitalunderlaget för 2017 uppgick till 707 miljarder kronor.
Fondbolagens förening publicerar varje kvartal statistik över nettosparandet (insättningar minus uttag) i fonder fördelat på olika sparformer. Nettoinsättningarna i fonder under andra kvartalet 2020 uppgick till totalt 38 miljarder. Störst inflöden, 13 miljarder, kom via ISK.
